FÖRBUNDSNYTT

 

PCF:s förbundskongress i Åbo 3.-4.11.2021

Stig Kumlín tackar för hedersdiplomet och uppmanar medlemmarna att motionera
Stig Kumlin, Torsten Spring, Rauno Kousa, Brita Helsing och Marianne Laxén var distriktets delegater på kongressen
Till förbundsfullmäktiges ordförande valdes Mirja Janerus från Lojo

 

Tiedote 8.11.2021

 
 
 

Toimenpideohjelma tehtävä ja palvelut taattava

Suomeen on nyt lopultakin laadittava jo pitkään vaatimamme toimenpideohjelma, jolla eläkeläisköyhyys poistetaan.

Eläkkeensaajien Keskusliitto EKL ry:n XXI liittokokous kokoontui Turun Messukeskuksessa 3.-4.11.2021. Kokous oli siirretty koronapandemian vuoksi alkuperäisestä ajankohdastaan kesäkuulta.

Liiton puheenjohtajana jatkamaan valittu kunnallisneuvos Simo Paassilta linjasi, että keskeinen osa vaatimaamme toimenpideohjelmaa on oltava kansaneläkkeeseen tehtävät reilut tasokorotukset. Lisäksi tulisi vakavasti harkita kansaneläkkeen ja työeläkkeen yhteensovittamisen muuttamista siten, että pienennetään yhteensovittamisprosenttia nykyisestä 50 prosentista. Näin menetellen ei koskettaisi työeläkerahastoihin.

  • Pienentämällä tuota prosenttia, jolla muiden eläkkeiden ja korvausten kasvu leikkaa kansaneläkettä voitaisiin pientä työeläkettä saavien eläkettä parantaa ilman, että kosketaan työeläkerahastoihin. Kustannusten suuruus riippuisi siitä, kuinka paljon kansaneläkkeen vähenemisprosenttia pienennettäisiin. Kustannuksista vastaisi tässä vaihtoehdossa Kansaneläkelaitos eli viime kädessä valtio, totesi puheenjohtaja Paassilta.
      
  • Korotukset pelkästään kansan- ja takuueläkkeisiin eivät ratkaise eläkeläisköyhyyttämme.   EKL korostaa, että pienituloisten eläkeläisten asemaa on tarkasteltavana kokonaisuutena. On haettava aidosti vaikuttavia toimia heidän tilanteensa parantamiseksi. Merkittävässä osassa eläkeläisten toimeentulon kannalta ovat myös palvelut, niiden saatavuus ja saavutettavuus sekä monet elintasoon vaikuttavien kulutushyödykkeiden hinnat, kuten esimerkiksi lämmitykseen tarvittavan öljyn ja sähköt hinnat, jatkoi Paassilta.

  
Palvelut taattava ja ikäihmisten työlle annettava arvoa tulevilla hyvinvointialueilla ja kunnissa

Sosiaali- ja terveyspalvelujen siirryttäessä hyvinvointialueille, on tinkimättömästi huolehdittava siitä, että ikäihmisille tärkeitä sosiaali- ja terveyspalveluja on riittävästi ja että ne ovat laadullisesti korkeatasoisia sekä kohtuuhintaisia. Toimivat lähipalvelut on taattava ikään ja asuinpaikkaan katsomatta. Korostamme ikääntyneiden erittäin merkittävää roolia tulevilla hyvinvointialueilla ja kunnissa. Heidät on nähtävä aktiivisina toimijoina, kokemusosaajina sekä voimavarana pelkän kuluerän sijaan.

  • EKL:n jäsenyhdistyksissä tehtiin useiden tuhansien vapaaehtoisten voimin työtä 57 000 tuntia kuukaudessa vuonna 2020. Ennen korona-aikaa tuo tuntimäärä oli 90 000 per kuukausi. Tekemämme työ on mitä suurimmassa määrin henkistä sekä fyysistä terveystoimintaa. Täydellistä täsmälääkettä se on ikäihmisten yksinäisyyden torjunnassa. Tälle työlle on annettava arvo toiminta-avustusten ja ilmaisten toimitilojen muodossa, totesi Simo Paassilta.
      
  • Valitettavasti suuntaus on viime aikoina kunnissa pääsääntöisesti ollut se, että säästöjä haettaessa on nimenomaan leikattu järjestöjen avustuksia ja korotettu tiloista perittäviä maksuja. Tämä on mielestämme lyhytnäköistä politiikkaa ja säästöjen hakeminen kohdentuu toimiin, jotka iskevät takaisin hyvin pian kohonneina terveydenhoitokuluina, Paassilta jatkoi.


Simo Paassillan liittokokouksessa pitämän puheenvuoron teemat löytyvät kokonaisuudessaan tästä klikkaamalla .

Liittokokous valitsi uuden hallituksen sekä valtuuston liittokokousten väliseksi ajaksi. Liiton puheenjohtajana jatkaa myös seuraavan nelivuotiskauden kunnallisneuvos Simo Paassilta. Liiton valtuuston puheenjohtajaksi valittiin Mirja Janerus Uudenmaan piiristä, valtuuston ensimmäiseksi varapuheenjohtajaksi Risto Örling Oulun piiristä ja valtuuston toiseksi varapuheenjohtajaksi Eira Väänänen Pohjois-Karjalan piiristä. Liittokokouksen valitseman hallituksen kokoonpanon löydät täältä ja valtuuston täältä .

Liittokokouksen antaman julkilausuman löydät täältä.

Lisätietoja:
Eläkkeensaajien Keskusliitto EKL ry
puheenjohtaja, kunnallisneuvos Simo Paassilta, puh. 050 522 1201

 
 
   
 
 

Eläkkeensaajien Keskusliitto EKL ry
Haapaniemenkatu 14
PL 168
00531 Helsinki
Avoinna ma, ke - pe klo 8.30 - 16.00
ti klo 9.30 – 16.00
Puh. (09) 612 6840




 

 

Linkit
» www.elakkeensaajat.fi
» Päivitä tilaustietosi

Sähköposti
ekl@elakkeensaajat.fi

Vårt svenska distrikt vann medlemsvärvningskampanjen i förbundet. Här distriktets ordförande Marinne Laxén samt vice ordförande Brita Helsing och styrelsemedlemmen Torsten Spring med diplomet.

 

 

 

 

Pensionstagarnas Centralförbund (Eläkkeensaajien Keskusliitto EKL) verkar för att pensionärerna skall inta en respekterad och uppskattad plats i samhället. Samtidigt vill man undvika konflikter mellan olika åldersgenerationer.

Förbundet och dess många medlemsföreningar erbjuder också medlemmarna en mångsidig social aktivitet, fritidsaktiviteter och kulturell verksamhet.

Centralförbundet strävar till att påverka de politiska beslutsprocesser som rör pensionärerna både nationellt och på lokal nivå. Man stöder de lokala föreningarnas verksamhet. Förbundet är indelat i 15 distrikt, av vilka ett är för svenska pensionstagare. Distrikten anordnar regelbundet stora regionala pensionärsträffar. Viktiga samarbetspartner är regeringen, riksdagsgrupperna, fackföreningsrörelsen och media. En viktig roll spelar förbundet i pensionärsorganisationernas samarbetsorgan PIO (EETU).

Förbundet har nästan 80 000 medlemmar. Adressen är Aspnäsgatan 14, 00530 Helsingfors, E-post ekl@elakkeensaajat.fi

 

Pensionstagarnas internationella kontakter

Pensionstagarnas Centralförbund är medlem i pensionärsorganisationernas Nordiska samarbetskommitté (NSK) med sammanlagt över 800 000 medlemmar Norden.

Parallella organisationer är sammanslutningen av pensonistföreningar i Danmark, Landsfelag Pensionistanna på Färöarna, PRO i Sverige samt den allmänna pensionärsorganisationen i Norge (NPF).

Centralförbundet deltar även i verksamheten inom European Senior Organisation ESO och den europeiska intresseorganisationen AGE.


 

 

PCF: kongress i Jyväskylä

Motionen:

Svenska distriktets motion till Pensionstagarnas centralförbunds kongress som hölls i Jyväskylä i juni godkändes enhälligt. Förbundets styrelse förordade motionen och föreslog att saken skall behandlas även i NSK, vårt nordiska samarbetsorgan.

Svenska distriktet påpekar att pensionstagarnas intressebevakning måste utvidgas. Också då vårt förbund kämpar för bättre pensioner och en rättvis behandling vid beskattningen kommer nu en indirekt intressebevakning till.

Det gäller att öka resurserna för forskning i åldrandets demens. Antalet åldringar i Finland växer synnerligen snabbt. Det gäller att följa med hur åldringarnas hälsa utvecklas. Den sociala och medicinska vården blir allt effektivare. Åldringsvården blir dyr bara under en människas par sista levnadsår. Trots detta är åldersdemensen en snabbt växande farsot.

Läget i Finland liknar i stort sett situationen i de andra nordiska länderna. Vi har ca 75 000 demenspatienter.

Forskningen i Alzheimers sjukdom och motsvarande problem är ännu rätt anspråkslös i de nordiska länderna. I motionen föreslogs att centralförbundet skall äska större forskningsanslag och främja nordiskt vetenskapligt samarbete inom detta område.

Valen:

Rauno Kousa fortsätter i styrelsen med Stig Kumlin som suppleant och Distriktets ordförande Marianne Laxén blev vald till förbundsrådet med Bertel Sundman som suppleant (Bertel Sundman avled i början av juli år 2015).

Vår mångåriga ordförande Ralf Friberg utsågs till förbundets hedersmedlem.

mlx

==============================================================

 

 

Fullmäktigemöte                                                                    Uttalande

 

Bolagisering minskar inte hälso- och välfärdsutgifterna

Pensionstagarnas Centralförbund PCF rf:s fullmäktige godkänner inte bolagisering av de offentliga tjänsterna och kräver att man reagerar på åldringarnas hjälpbehov redan i dag.

 

PCF anser att den offentliga social- och sjukvården inte bör bolagiseras såsom regeringen föreslår. Det kommer inte att förbättra tillgången till tjänster på jämlika villkor i vårt land. De som bor i glesbygden kommer ändå inte att ha en möjlighet till fritt val av service och tjänster. Bolagisering av tjänsterna kommer inte att leda till förverkligandet av hela social- och hälsovårdens målsättning; dvs. att minska på skillnaderna i hälsa och välbefinnande mellan olika befolkningsskikt.

PCF: s förbundsråd är oroad över vad som händer med kostnaderna för tjänster och egenriskerna. Bolagiseringen kommer troligtvis att öka kostnaderna och därmed öka kundernas utgifter. Speciellt pensionärernas situation försämras. En ökning av kostnaderna står i skarp kontrast med reformens mål; att minska ojämlikhet. Förbundsrådet accepterar inte att pensionärer erbjuds offentliga tjänster på marknadsmässiga villkor. Produktion i vinstsyfte är inte lämplig för tillhandahållande av social- och hälsovårdstjänster. Bolagisering krävs inte av EU lagstiftningen, såsom regeringen envist påstår. Små tjänsteleverantörer kommer naturligtvis att få svårt att konkurrera med stora globala företag.

I slutet av 2014, var antalet pensionstagare i Finland 1,5 miljoner. Samma år, var, var tionde person över 65 år och en av fem personer i åldrarna över 75 beroende av reguljär service. Det behövs nu investeringar i hemtjänst och mer personal.

Pensionärerna är ofta låginkomsttagare. Gränsen för låg inkomst är 1190 euro i månaden. Enligt uppgifter från år 2013 får en tredjedel av pensionärerna mindre än 1099 € i månaden. Mer än hälften får mindre än 1400 € i månaden. De flesta är äldre kvinnor som lever ensamma. PCF:s förbundsråd kräver genomförandet av äldre lagen i vardagen. De planerade nedskärningarna får inte ske.

 

 

 

HTML-tiedostoframsida.html (164 kB)